Jag = Klantarsel no.1!!!!

Ja, idag kan jag nog titulera mig med titeln "Klantarsel no.1" Så förbannad på mig själv! HUR kan man göra en sån sak?!

Vad har jag gjort då...?

Jo, jag var på stora sjukhuset med mellankillen som haft rör i öronen. På vägen hem stannar vi förbi ett stort köpcentra så jag kan få äta lite och där kommer jag på att "-Vi ska bara åka förbi Inter Sport på vägen hem!" Efter lite gnäll från mellis så går han med på det, så vi sätter oss i bilen och åker iväg. Jag är inte helt hundra på exakt VART Inter Sport ligger i det området vi är i så jag kör fel först. På tillbakavägen så är jag inte fullt koncentrerad på vägen utan försöker kika lite vart det kan ligga. *PANG!* säger det och jag har kört in i trottarkanten! På en alldeles vanlig trottarkant hade inget hänt, MEN här har man valt att lägga 15cm hög trottarkant som är SYLVASS högst upp. Så jag stannar bilen direkt för att se vad som hände.... PUNKA!! "Tack och lov" bara på ETT däck! Men det är fullständig punka. Så jag funderar på att stanna intill vägkanten, men ångrar mig och kör in till en parkering. (Körde lite efter principen att 50m till måste man ju kunna köra på fälgen och det gick bra.) Ironiskt nog var det Biltemas parkering...

Väl på parkeringen svär jag över mig själv (-hjälpte INGET! förstår inte det...?) Ringer lite telefonsamtal till folk om dom kan hjälpa mig eller vet nåt. Men alla är upptagna eller har inte möjlighet att hjälpa mig just nu. (Vi var ju liksom i grannstaden och att be någon åka dit bara för detta hjälper ju liksom inte - jag vet inte vad man tänker sig då? Att dom viftar med sitt trollspö och vips är däcket helt igen...?) Nåja, som den handlingskraftiga kvinna jag är tänker jag att "Nämen, detta kan jag väl fixa själv då." Lagom hinner jag tänka tanken så ställer sig en bil på platsen intill mig - det fanns bara 10-15 st till på samma sida som var lediga, utan en bil emellan. Så jag går ut och ber mannen som parkerat där "Ursäkta, kan du flytta din bil, jag har fått punka och behöver byta däcket." Mannen säger nåt "Ja, självklart." Så byter han plats.
Jag ser väl lite lätt förbryllad ut för när mannen går ur bilen så frågar han mig: "-Vet du hur du ska göra?"
Ärligt som jag är säger jag: "-Nä, inte en susning!" Så då är han så urgullig och hjälper mig!
Så tillsammans - ja vi gjorde några bitar var, så HELT j*kla hopplös är jag inte - så bytte vi däcket och jag och mellis åkte i 80km/h på vägen hem!

Så JAG = KLANTARSEL NO.1 idag

MEN!!!

Jag har återfått tron på mänskligheten och MEDmänskligheten!