Om mig

Mamma till tre pojkar, gift sedan några år tillbaka. Arbetar som handläggare. Bor i en liten sovande svensk stad där jag nu börjat, mycket smått, jobba som politiker. Ägnar en stor del av fritiden till träning då jag också leder egna pass inom Friskis & Svettis.
Jo, just det - en sak till. Jag har ibland ganska starka åsikter och står för dom! (Men ändrar gärna åsikt om du kan övertyga mig med fakta. :)

torsdag 17 juli 2014

Livet med nötallergiker.

Jag har två barn med nötallergi. En konstaterad via blodprov - har aldrig reagerat mer än röda, svullna läppar och kliande hals, men blodprov visade ATT han KAN reagera allvarligt eftersom han har en "äkta allergi". (Han tål pollen och hans allergi är därmed ingen korsallergi. Hade han INTE tålt pollen hade det rört sig om korsallergi, de reagerar inte med allvarliga/farliga reaktioner mot nötter. Obehagliga kanske ja - men inte farliga.)
Sedan har vi andra sonen... Han HAR reagerat allvarligt vid några tillfällen. Hosta, magont, kräkningar, andnöd med blå läppar... Även nässelutslag över, i princip HELA, kroppen - just nässelutslag är inte farliga i sig, men ett helvete att uthärda för den som drabbas av det.

Alltså, om son två får i sig en ytterst liten mängd (vi pratar om en drygt knappnåls stor bit) jord- eller cashewnöt så kommer han att reagera allvarligt. Vill det sig riktigt illa kan han avlida av sin allergi. Jag pratar inte hypotetiskt, det är en verklighet. En ung man dog nyligen i England pga exakt denna typen av allergi.

Hur är det då att vara förälder till ett sånt barn?
Kort svar: -Ett helvete.
Längre svar:
-Man vill idag kalla personer med olika handikapp för "funktionshindrade" vilket jag börjat köpa - rakt av. För det är exakt vad som händer. Ditt "problem/utmaning" vad det än månde vara ger dig hinder i din vardag.
Idag var vi inne i en stad och spelade mini-golf. Efter det hade det varit smidigt om vi kunnat äta på en restaurang, men eftersom staden var ny för oss så skippade vi det. Det ÄR jobbigt att behöva gå runt till flera restauranger och fråga om de har mat för oss. Svaret: -"Det tror jag." är alltför vanligt på frågan om det är fritt från nötter. "Tror" kan skicka mitt barn till sjukhus.
Istället åkte vi till ett glasscafé vi har goda erfarenheter ifrån. Efter att ha fått läsa på förpackningarna, de tar ur helt nya byttor så får nötallergikerna sina glassar. Allt frid och fröjd, kan man tro. Men nej. Det är det jobbiga (eller EN av de jobbiga sakerna) - nu sitter man och är orolig för att man kanske läst fel, de har slarvat med något i cafét, plus tusen och en saker som aldrig skulle kunna inträffa som ploppar upp i ens huvud! (Inget hände idag, allt gick jättebra.)

Ytterligare en faktor: -När man äter glass händer det att det blir kallt i halsen och du kan börja hosta, torrhosta. Som förälder till nötallergiker blir detta jättesvårt. -Hostar han pga kylan, eller är hostan pga allergin som smyger sig på...? Du vet aldrig helt säkert.

Ikväll beställde vi pizza, ytterligare ett orosmoment. Det har alltid gått bra - men går det bra idag? (Ja, det gick bra.)

Jag kanske låter hysterisk, men man blir lätt det när man sett sitt barn kämpa för varje andetag. Varje. Andetag. 

Imorgon ska vi åka iväg och shoppa, jag och den mest allergiske. Nytt lunchställe. *suck* 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar